Västra Götalandsregionen
Med finansiering från Tillväxtverket
Europeiska jordbruksfonden
Tjörns kommun

Åstol Året Runt

En del av Maritim Service och besöksnäring, ett projekt för platsutveckling
inom Västra Götalandsregionen 2019-2020

BAKGRUND

Västra Götalandsregionen genomför just nu Maritim Service & Besöksnäring, en satsning som inbegriper sju havs- eller sjönära platser. Eftersom det är tydligt att service är en viktig faktor i besöksnäringen riktas arbetet mot platser med en butik och Åstol är en av dessa platser. Projektet drivs tillsammans med Turistrådet Västsverige och berörda kommuner och dess syfte är att:
Skapa synergieffekter mellan besöksnäring och lokal samhällsservice på ett sådant sätt att förutsättningarna för ett levande året-runt-samhälle stärks.
Inom denna satsning bildades för ett drygt halvår sedan en projektgrupp på Åstol. Gruppen har sitt ursprung i Åstols öråd och består av 15 personer. De representerar öns föreningar samt näringsidkare inom besöksnäring och samhällsservice.

VAD HAR GJORTS HITTILLS?

Projektgruppen började med att samla in statistik för en nulägesanalys. En viktig slutsats är att om Åstol ska ha en möjlighet att om 15 år ha kvar grundläggande samhällsservice såsom en året-runt-öppen affär och tillfredsställande turtäthet på färjan så behöver vi använda oss av besöksnäringen på rätt sätt. ”Rätt sätt” handlar om att besöksnäringen ska gynna det vi vill, det som Åstol behöver. I detta arbete är alla krafter av stor vikt. Vi vet nu, till exempel, att deltidsboende tillsammans med turister bidrar till hälften av omsättningen i Åstols Handelsbod. De deltidsboende tillbringar i snitt 80 dagar per år på Åstol och tillsammans utgör deltidsboende och permanentboende på ön ca 500 personer. Utifrån analysen har gruppen identifierat fyra utvecklingsområden som vi, Åstols 500 invånare, behöver samarbeta kring att värna för att Åstol ska kunna fortsätta att vara ett levande året-runt-samhälle: Boende, samverkan, kulturarvets utveckling samt marknadsföring. Projektgruppen har lagt stor energi på att identifiera vad vi menar med dessa målområden. De formuleringar vi kommit fram till är följande:

Boende

Om Åstol ska överleva som året-runt-samhälle, med den samhällsservice som då krävs, måste vi använda oss av besöksnäringen på rätt sätt. Om vi till exempel vet varför människor valt att bo här året runt eller tillbringa tid här på sommaren, kan vi få underlag för att veta vad som behövs för att locka fler att vara här året runt, såväl deltidsboende, gästhamnsbesökare som turister.
Varför väljer människor att bo på Åstol? Varför väljer människor att bo på Åstol delar av året? Varför väljer människor att besöka Åstol? Varför väljer människor att besöka Åstol på vintern? Vad utgör den unika samhällskultur som vi så ofta talar om? Frågor om Åstols dragningskraft behöver besvaras ur olika gruppers perspektiv. Allas bidrag är lika viktiga och alla gruppers olika behov behöver tillgodoses. Samtidigt är det så att dessa gruppers skilda behov står i relation till varandra och till stor del är gemensamma.

Samverkan

På Åstol finns ett antal föreningar, företag, församlingar samt andra verksamheter. Flera är aktiva i att arbeta för att skapa förutsättningar för Åstol som ett levande året-runt-samhälle. Av dessa är många på olika sätt riktade mot både samhällsservice och besöksnäring. Alla dessa krafter behöver samordnas, mellan individer och mellan verksamheter. Samverkan behövs också mellan Åstol och omkringliggande öar samt Tjörns kommun, andra omkringliggande kommuner och regionen. För detta behövs gemensamma plattformar att verka på där vi formar transparens och tydliga strukturer för dialog, gemensamma prioriteringar, effektiviseringar samt högre grad av samarbete för Åstols framtid. Detta målområde handlar också om att identifiera och inkludera alla olika typer aav befintliga resurser, såväl individuella, materiella som ekonomiska.

Kulturarvets utveckling

Åstol har en rik historia av bohuslänsk fisketradition och genomsyras av en havsnära livskvalitet som vi pratar mycket om på Åstol. Vad består den samlade kulturella identiteten av? Hur tar den sig uttryck? Vi behöver undersöka hur detta kulturarv ska identifieras samt vad som är Åstols själ, den som vi vill att våra besökare ska erfara och lockas av. Inom detta målområde ligger de strategier som är kopplade till en förstärkning av Åstols kulturarv, dels ett äldre kulturarv men också nya former av kulturella uttryck. Vi skapar vår egen kultur och vår historia som uttrycker olika gruppers intressen och behov. Med anledning av detta blir det viktigt att främja samverkan mellan olika aktörer och kringliggande kulturliv om vad Åstol erbjuder i form av kulturella aktiviteter, året runt.

Marknadsföring/kommunikation

Vi behöver en strategisk marknadsföring med utgångspunkt i Åstols utveckling. Vart ska Åstol? Vad vill vi kommunicera om vår ö? Vilka olika typer av besökare inriktar vi oss mot? Hur når vi dem som aldrig hört talas om Åstol och hur når vi dem som vill veta mer om Åstol och vad Åstol har att erbjuda? Hur styr vi marknadsföringen så att den gynnar ett levande året-runt-samhälle, så att besöksnäringen bidrar till vår samhällsservice och tvärtom? För att nå ut till olika målgrupper behöver vi samverka kring innovativa lösningar för att berätta om Åstol, lösningar som involverar många olika individer och aktörer. Kommun och region är ett exempel på sådana aktörer.
Vi har en fantastisk övärld som Åstol är en del av. Vi behöver sätta Åstol i centrum av denna övärld och allt som den har att erbjuda. Vi är inte en ö, vi är en ö i en övärld. Det som finns omkring oss är en resurs i marknadsföringen kring att välja att tillbringa mer tid här. Därför måste vi i högre grad samverka med omgivande miljöer/samhällen. För de människor som väljer att besöka ön behövs en tydlig organisation när de kommer hit. Vi behöver också vara medvetna om att vi alla är aktörer i att bemöta våra besökare. Hur visar vi vad Åstol är för ö, både i bemötande och med hjälp av resurser och material?

VAD HÄNDER JUST NU INOM DE OLIKA MÅLOMRÅDENA?

Boende:

I sommar genomförs en intervjustudie där vi intervjuar året-runt-boende, deltidsboende, turistboende, gästhamnsbesökare samt dagsturister. Svaren i denna studie ska användas till att komma fram till hur vi på bästa sätt kan stärka och utveckla besöksnäringen, främst med fokus på andra delar av året än sommarveckorna.
Vidare arbetar vi just nu med att skapa en enkät där vi ska undersöka vilket underlag det finns för att forma en organisering för uthyrning av boende på Åstol. Tanken är att det ska bli lättare för husägare att hyra ut boende. Samtidigt vill vi ta reda på om det finns stöd för att låta en liten del av hyresintäkterna gå tillbaka in i utvecklingen av vår ö, ett slags ”rättvise-B&B”.

Samverkan:

En dialog om samverkan har inletts mellan ordförandena i öns föreningar samt representanter för Åstols företagare. Fröet finns nu till att, för Åstols bästa, samverka mot högre grad av gemensamma prioriteringar samt gemensamt resursutnyttjande. Arbetet fortsätter mot att skapa strukturer för detta.

Marknadsföring/kommunikation:

En särskild grupp har bildats som arbetar med att ta fram idéer för hur vi på Åstol kan samverka kring kommunikationen om vår ö. Dess diskussioner är förstås beroende av resultaten inom de andra målområdena, bland annat det om kulturarvets utveckling. Centrala frågeställningar handlar om att komma fram till hur vi ska kommunicera mot de målgrupper vi vill nå samt hur de budskapen ska se ut. Allt i enlighet med den ö vi vill vara istället för den ö som vi annars ”bara blir”.

Formandet av en handlingsplan:

Den 30 september ska en handlingsplan finnas färdig genom vilken projektgruppen ska rapportera tillbaka till Västra Götalandsregionen. Ett utkast till denna har arbetats fram och nu strävar vi efter att få in resultaten av undersökningarna och diskussionerna ovan. Efter att vi färdigställt handlingsplanen kommer vi att skapa forum för att alla Åstols 500 invånare ska få tycka till och vara med och fundera över den fortsatta vägen framåt. Ty det är inte handlingsplanen som är det viktiga i det här projektet, den är egentligen bara en beskrivning av här och nu och vad vi behöver arbeta vidare med. Det viktiga är hur vi sedan tillsammans väljer att jobba vidare, för att Åstol ska kunna fortsätta att vara ett levande året-runt-samhälle.

Så fort handlingsplanen är helt klar kommer vi att distribuera den så att alla kan ta del av den.
För Åstol och med varma hälsningar,

Projektgruppen för Åstol Året Runt

Projektledning:
Margareta Bohlin (processledare samt Åstols Samhällsförening)
Lena Göthe (huvudprocessledare samt Åstols Idrottssällskap)
Anita Magnusson (processledare samt Åstols Vägförening)
Projektgrupp:
Anders Alander (Åstols Samhällsförening)
Kristina Alander (Åstols Hembygdsmuseum)
Metha Brattwall (Åstols affärsförening)
Mats Ekberg (Åstols affärsförening)
Roland Flykt (Åstols Elimförsamling)
Lena Fredriksson (Åstols trädgårdsförening)
Emelie Jahnke (sakkunnig kring marknadsföringsfrågor)
Greger Karlsson (Åstols Båtförening samt Åstols B&B)
Joacim Lager (Åstols Rökeri)
Anita Mellkvist (Åstols Trädgårdsförening)
Pontus Modéer (sakkunnig kring miljö- och hållbarhetsfrågor samt strategiskt arbete)
Linda Myrberg (Åstols café samt representant för barnfamiljers situation på ön)
Johan Taaning (Åstols Rökeri)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

Post comment